Maggan och jag firade alltså Anita idag på Långedrags
värdshus. Tanken var att vi skulle ha suttit ute och andats in havsluften, men
därtill var vinden för stark. Det fick bli ett corona-avskilt hörn inne i
restauragen, där havet fick stå för utsikten och dessutom representeras på våra
tallrikar, för givetvis åt vi fisk.
Det var kul att träffa gamla kompisar igen i denna
isoleringstid, men visst kändes det sorgligt att Lena inte längre fanns med bland
oss. Vi hade mycket att avhandla och som vanligt, när vi träffas, en hel del
gamla minnen. Och det kändes bra att äääntligen få tillfälle att fira Anita.
Faktiskt ska sägas att det var fint att också stå ute på
piren och se vågorna rulla in. Det var inte många båtaute på havetr, men
badbryggan var välfrekventerad, så som det vara skall en sommardag på Långedrag.
Att fira en födelsedag, som inträffade 2 januari en
sommardag som idag den 4 augusti var inte vad vi hade tänkt oss. Men visst kan
ett vinterbarn firas även på sommaren, och så fick det bli, när hindren för att
få till det tidigare varit både många och i sorgliga i och med att Lena inte längre är med oss..
Maggan och jag firade alltså Anta på Långedrags Värdshus
idag. Tanken var att vi skulle suttit ute och andas in havsluften, men blåsten
var för stark, så det fick bli i ett corona-avskilt hörn vid fönstret inne i
restaurangen. Havet fick i alla fall stå för utsikten och även gå igen i maten,
som givetvis var fisk.
Det är trevligt att träffa gamla kompisar igen. Inte allt för
vanligt nu i isoleringens tid Mycket hade vi att avhandla,som vanligt mycket minnen. Och det var roligt
att vi äääntligen kunde gratulera Anita ordentligt! Faktiskt var det också
riktigt härligt att stå ute på piren och se på de höga vågorna, som rullade in.
Inte så många båtar gick förbi, men badbryggan var välfrekventerad, så som det
vara skall en sommardag i Långedrag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar