In på bara skinnet

Det kommer att bli riktigt häftigt, sade presentatören från Rum för dans inför kvällens föreställning "La piel vacía" på Kungsbacka Teater. Och häftigt blev det. I en koreografi med fascinerande precision av spanska koreografen Paloma Muňos exponerade fem kvinnliga dansare hur huden vi alla lever i kan vara både fängelse och frihet. Nakenheten gjordes tydlig genom att de var klädda i hudfärgade latexdräkter.

Allt började med en kropp, så ihopvecklad, som man knappt tror är möjligt. Den var som en oformlig klump och utifrån den sträcktes armar och ben ut som rotskott att ta del i något utanför. Och där utanför fanns en konform värld att både ta del i bryta sig loss från. Under föreställningens gång byttes perspektiven oupphörligt från gemenskap till att gå sin egen väg över att finna allehanda andra relationer.

I koreografin växte spännande former fram av dansarnas kroppar, som exempelvis en både utslående och vissnande blomma och en ylande flock hundar eller vargar. Till och med dansarnas hårsvall vävdes in i koreografin. Nakenheten var ständigt närvarande, även i den tomma scenbilden, som stundtals färgades av intensiv ljussättning och till en drömbild av rök. Dansarnas rörelser var magnifikt samstämmiga och mycket av dansen var om inte tåspets, så i alla fall på tå.

Det är bara att böja sig. Det var en suverän föreställning. Dansföreställningarna på teatern i Kungsbacka har nått ytterligare en framgång.