Novis i svampskogen

Idag har jag varit i skogen. Sådant hör inte precis till vanligheterna. Min kompis Gunilla hade, som den svampentusiast hon är, bjudit till namnsdagskalas i svampskogen igår, då hon även bär namnet Birgitta. Vädret satte dock stopp igår, så det hela blev  uppskjutet till idag. 

Jag vill inte påstå att jag kände mig hemmastadd i skogen. Jag vinglade mellan stock och sten på dåliga ben och betvingade även ett par diken. Kände mig som Bambi på is. Och som riktig novis, när det gällde att hitta svamp. Jag har nog inte riktigt rätt ögon för det. Trodde att jag såg en massa kantareller, men ack, det var blott asplöv. 

Gunilla som är kännare och bekant med markerna hade lite bättre lycka, men mest lyste faktiskt svampen med sin frånvaro. Lotsad och handledd lyckades jag bara plocka några få taggsvampar, trattkantareller och två ynkliga gula kantareller. Men Gunilla var gentil och gav mig alla de gemensamma fynden. Hon garanterade även ätligheten, så strax ska jag förvandla dem till pastasås.

Skog är nu inte bara svamp utan även skönhet och lite mystik att njuta av.

En god plats för försenat namnsdagsfika är skogen också. Gunilla bjöd på kaffe och förtäring och jag fixade ett litet bakluckecafé. 

Får nog säga att det som helhet blev en riktigt lyckad exkursion ute i naturen. Tack Gunilla för att du lockade mig ut!